Fri som en fågel ända till kvällningen...

Idag är S. som sagt var kvar på jobbet. Han kommer nog inte förrän någon gång i eftermiddag eftersom han jobbat halva natten och sover kvar på jobbet. Det innebär en liten respit för mig...

Barnen vaknar vid 7-tiden men jag ligger och drar mig lite medan barnen leker på sina rum. Sedan äter vi frukost och barnens kompisar droppar in. De går ut och leker. Jag börjar röja lite och lägger in en tvätt. Lägger ihop tårtan som den inte blev någon tid till igår. Barnens kompisars mamma ringer och säger att hon fixar lunchen. Skönt att slippa laga mat nån gång. Jag åker istället ut till "byn" för att titta på graven (min ena morbror dog för två veckor sedan) och för att hämta hem vår ena utegrupp som är på gården (där min andra morbror bor). Fotograferar en del, både vid graven, på vägen och vid gården. Väl tillbaka igen bjuder jag barnen på tårta och fortsätter röjningen. Förbereder kvällsmaten; korv, mos och ärtor. Fyra hungriga barn kommer hit och äter. Sedan är det läggdags för barnen, och jag skickar hem de två som inte är mina. Innan barnen kommer i säng dyker S. upp. Klockan är nu 20.20.

"Klockan är nio. Misär" (underförstått: klockan är jättemycket och barnen borde ligga för länge sedan. Nu när jag kommer hem vill jag ha lugn och ro, titta på tv och slippa dem)

"Nu gör du väl iordning efter dig när du dragit fram allting (dammsugaren står framme eftersom jag ska dammsuga i tvättstugan också innan jag är klar). Vad gör du hemma hela dagarna? Du kan inte hålla iordning i ett hem i alla fall. Ser du inget framför dig? Är du blind? Det är för faan köttfärs som ligger framme på bänken"

Jag svarar: Jo, jag vet, det ligger uppe för att tina.

"Det kunde du väl tagit fram klockan sju i morses. Måste allting hända på kvällen? Du är inte frisk helt enkelt". (??? Fattar inte riktigt logiken här?)

Jag säger till barnen att nu är det dags att lägga sig.

"Nu har mamma vaknat!" (underförstått; äntligen, barnen borde lagt sig för länge sedan)

Jag säger till barnen att de ska plocka ihop sina saker och ta med dem upp till sina rum.

"Vad ska mamma göra då? Kläder överallt (det ligger ett par jeans och en tröja slängda på golvet sen A. tog av sig och bytte till pyjamas. Jag/vi hade inte hunnit plocka upp det). Men det är väl så ett hem ska se ut".

Barnen trilskas och vill inte gå upp för att lägga sig.

"Vad gör du? Vad gör du? Ingenting gör du på en hel dag" (underförstått: jag har varit borta sen i går eftermiddag och du har ingenting gjort).

Här brister mitt tålamod och jag säger att jag hållt på hela dagen med barnen och att plocka/städa.

"Det syns inte".

Nu ignorerar jag S. Går med barnen upp och nattar dem och går sedan ner för att fixa det sista nere i tvättstugan. Sedan går jag upp på övervåningen igen och grejar lite innan jag lägger mig.

Ännu en dag i mitt liv till ända...

Elle

En vanlig dag...

Tänkte försöka skriva ner hur vanliga dagar hemma hos oss ser ut. Vad som sägs och vad som sker, med början idag... Jag ska försöka anteckna (för att sedan kunna skriva ner här) vad som händer och vad S. säger. Tyvärr tror jag att det är svårt att få med alla dumheter som sägs och görs eftersom det inte sägs något annat här hemma. Jag har också jättesvårt att komma ihåg vad han säger och gör eftersom det liksom blir blackout inom mig vid de här bråken/det här tjafset. Det är också svårt att återge tonfall, rynkade pannor, elaka ögonkast osv. Jag ser också att S. märker att jag pysslar med något när jag antecknar vad han säger. Han kommer därför liksom av sig emellanåt. Blir faktiskt lite lugnare och "snällare". Därför kanske det vid en första anblick ser rätt harmlöst ut, det som sägs här.

Barnen är uppe tidigt, nånstans mellan 06.00 och 06.30. Det blir bråk mellan barnen och de hamnar i vår säng där de skriker, sparkas och bråkar.

Det här är vad S. säger till barnen och till mig (med barnen närvarande). Det kursiva inom parantes är mina kommentarer;

"Hopplöst - en hel sommar framför oss. Så här ska jag aldrig planera igen (S. ledig stor del av sommaren - föräldraledighet och semester). Va' på fritids för faan, åtta timmar om da'n!"

"Plocka bort honom (A., 7 år, skriker och säger att vi är dumma). Han säger idiotsaker hela tiden. Jävla idiot!"

"Måste ni klänga som apor. Det har blivit nåt fel på vägen (underförstått: fel på barnen). Fy faan!"

"Då får vi köra iväg dig (A.) till ett sjukhus så du får bo där i sommar. Hej då! Det slutar ändå bara i katastrof. En sjuåring! (skriker) (S. smäller till A.)".

"Han får va' på fritids, A.. Jag klarar inte av honom!"

"Det här funkar ju inte. Nu drar jag!"

"Klipp håret för jag ser inte ansiktet snart (A. har ganska långt hår, men är välklippt, bara några veckor sedan han klippte sig. S. gillar inte frisyren). Ingen annan i området ser ut som honom. Nä, jag får dra!".

"Du måste klippa A. Så han ser ut. Fattar inte när det är så enkelt. Alla mammor... (underförstått: andra mammor fattar när barnen måste klippas)(det är alltså S. åsikt att A. behöver klippas och då är det förstås lag...)"

"En hel sommar du vet (som S. ska vara hemma med barnen som inte går på dagis/fritids - något som andra föräldrar skulle älska och försöker ordna om det är möjligt). Det är ju sjukt!"

Och borta är han. Klockan är ca 07.45 och han ger sig iväg för att slippa sina barn. Han kommer emellertid tillbaka ca kl. 09.30. Kliver in genom dörren och börjar tjafsa direkt. Han tjafsar om att vi inte ätit frukost ännu (vi håller på och äter frukost) och att vi inte är påklädda. Han har minsann sett hela grannfamiljen vara ute i trädgården, påklädda, redan vid åtta-tiden på morgonen.

Barnen sticker upp på övervåningen för att klä på sig. Jag börjar plocka in efter frukosten. S. säger till mig att jag ska gå upp och hjälpa barnen. Jag påpekar att jag ska plocka undan efter frukosten först. Det kan jag göra sedan säger han. Men jag tycker nog att jag ska kunna plocka undan innan jag springer upp till barnen. Mutter, mutter från S. sida. Han vill bestämma exakt vad jag ska göra.

Jag hjälper barnen med kläder, tandborstning, tvättning, kamning osv. Sedan går de ut. S. går och lägger sig igen. Klockan är ca. 10.00.

Jag bakar en sockerkaka att använda som tårtbotten. A. slutade ettan igår, men eftersom jag jobbade och vi hade lite annat för oss på kvällen så firade vi inte igår. Så i helgen tänkte jag bjuda på tårta, jordgubbstårta förstås.

Barnen leker med sina kompisar på gården. Jag förbereder lunchen som vi äter kl. 13.00 - pestokyckling med ris och grönsaker (haricot vertes, sockerärtor, broccoli). S. sover.

Jag röjer efter lunchen och tar sedan med mig barnen, mina två egna samt kompisarna, dvs en treåring, en femåring och två sjuåringar, upp på berget för att orientera.

Naturpasset är Sveaskogs och Svenska Orienteringsförbundets gemensamma friskvårdssatsning och är ett enkelt och roligt sätt att lära sig orientering. Du köper ett "pass" med karta och kontrollkort och ger dig sedan ut i skogen när du vill och med vem du vill. Du "tar" hur många eller få kontroller i taget som du själv vill. Det finns ingen tidtagning. Du visar att du besökt kontrollerna genom att stämpla kontrollkortet vid kontrollerna. När du varit vid alla kontroller skickar du in kontrollkortet till arrangörsklubben. För att läsa mer och finna Naturpassets köpställen, kika in på http://www.naturpasset.se/.

Hur som helst... barnen är jätteduktiga i skogen och vi hittar fem kontroller. Det tar ca 2½ timma. När vi kommer hem har S. åkt till jobbet. Han jobbar 18-03 och kommer efter sitt pass att sova kvar på jobbet och inte komma hem förrän imorgon. Jag åker och handlar lite och sedan åker jag och hämtar pizza som jag lovat barnen. Efter maten går kompisarna hem och A. och E. myser lite med lördagsgodis framför en dvd-film, Bolt. E. somnar och jag bär upp honom till sängen. A. går också upp och lägger sig. Själv är jag också ganska trött och går och lägger mig och läser lite innan jag släcker lampan.

Elle